Drottning Evitas samhälle tar sig. Lite långsammare än det viselösa, men ack så harmoniskt. Bina flyger i strid ström med fyllda pollenkorgar dagarna i ända. Det har varit strålande väder många dagar, följt av åska i natt och mulet i dag, så just denna dag har aktiviteten varit lugnare hos Evitas gäng.
Bland de viselösa har det som vanligt varit smått kaotiskt. Nu på kvällen hängde en stor klase bin utanför flustret och verkade allmänt förvirrade. Jag försöker ta det med ro i väntan på den nya drottningens ankomst.
Okej, vi bollade nog drottningen till döds i flytten.
Men vi är många, vi är starka, och vi fixar en ny drottning!
Vi har, som jag skrivit om tidigare, blivit rekommenderade att ta bort alla viseceller utom ett par tre stycken. Just nu finns det minst 15, men sist vi öppnade kupan kände jag mig inte riktigt säker på vilka man skulle ta och vilka man borde låta vara, så jag lät alla vara.
De senaste två dagarna tycker jag att de viselösa bina varit än oroligare än tidigare. Ett litet surrande bi har till och med jagat mig när jag påtat i grönsakslandet strax intill kuporna. Hon verkade vara utsedd till jourhavande vakt. Inga stick, men ett jädrans surr som gjorde att jag fick gå därifrån en stund. Genomsvettig var jag visserligen vid just detta tillfälle, och jag antar att det var doften det lilla flygfäet inte gillade. Svett och bin ska inte vara någon lyckad kombination har jag hört.
Dottern sitter och ritar och mannen mediterar i godan ro,
men när jag påtade i landet surrade ett ilsket bi i mitt öra.
Jag förlåter, för det kan inte vara lätt när man är utan Vise.
Eftersom de viselösa verkar vara så oroliga känner jag inte för att öppna kupan just nu och rota runt för att förstöra viseceller. Vill inte riskera att reta upp dem, eftersom de redan verkar lite irriterade. Kanske dumt, men jag tror vi låter starkaste tronarvinge vinna genom bitter strid med de andra utmanarna.
Tanken har slagit mig att lyfta ut en av ramarna med viseceller och sätta in i en avläggare tillsammans med en eller två yngelramar från det andra samhället. Jag är dock osäker på om det är tillräckligt starkt för att jag ska kunna sno två yngelramar därifrån. Mitt mål är ju att mina samhällen ska bli starka och övervintringsbara och jag vill ju inte försämra förutsättningarna för de samhällen jag redan har.
I vintras var mina nuvarande två samhällen ett och samma samhälle. De delades under tidig vår, och det ena fick behålla den gamla, numera döda drottningen, medan det andra fick en argentinsk drottning från i år.
Ännu har jag inte funderat klart över om jag kanske ska chansa och göra en avläggare eller inte, men ska jag göra det bör jag handla snabbt och skrida till verket de närmaste dagarna. Men risk för att reta upp dem, men det kan jag nog ta i så fall...
Bäst att fixa och dona ordentligt inför nya härskarinnans ankomst.
Om jag räknat rätt kommer en ny drottning krypa fram om ungefär en vecka, och vi bör nog låta samhället stå orört minst en och en halv vecka till innan vi öppnar och ser hur det står till med den då förhoppningsvis nykrönta och nyparade drottningen och hennes äggläggeri.
Det känns spännande. Kanske borde jag göra en avläggare med drottningceller ändå... Så man i alla fall har en reservdrottning, om ifall att något skulle gå fel. Vi bor ju vid havet och här finns massor av hungriga fåglar. Tänk om en glupsk fiskmås slukar kronprinsessan vid parningsflygningen? Ja, allt det här tål att tänkas på.
Jag håller i alla fall tummarna för att den drottning som kommer blir en snäll donna. Den förra drottningen, som antagligen dog i flytten och som blir den nyas mamma, kom från Egon Andersson i Mölnlycke som är känd för sina friska och snälla Buckfastdrottningar. Så förutsättningarna för prinsessan är nog så bra de går.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar