Skattlåda nummer två

Här kommer vännen Nancy med den nya skattlådan!

Mitt ena samhälle har jobbat väldigt kvickt och fick i dag en ny skattlåda. Den första lådan, som bara bestod av mellanväggar, fick de för knappt en vecka sedan. På denna korta tid har de byggt ut samtliga ramar och fyllt på med en hel del honung.

Allt verkade okej i kupan. Mycket av  både yngel och mat. En och annan drottningcell hittade jag, men än så länge verkar de bara vara övningsbyggen, för ingen innehåll ägg eller fodersaft. Allt väl så långt!

Jag såg också att drönarramen som sattes i för en knapp vecka sedan har blivit fullt utbyggd och jag kunde se små ägg i cellerna. Drönarramen är tredelad, och egentligen skulle jag tagit bort bygget i en av de tre delarna, men i all iver och förundran glömde jag det. Så det blir till att ta två delar nästa gång jag öppnar kupan, om en vecka ungefär.

Titta så mycket fint täckt yngel!
Och på kupkniven syns några drottningceller som jag tog bort.

En liten drottningcell till på kupkniven...

Nu ska bina få att göra - ny låda med bara mellanväggar!

Dagens magiska ögonblick!

Två av universums förunderliga skapelser!

Myrskydd?

Myror. Jag har massvis av dem, både i trädgården där mitt ena samhälle står och på berget där det andra huserar. De är av alla sorter. Små, stora, svarta, bruna, röda... 

Än så länge besvärar de inte mina samhällen allt för mycket. Några få små svarta myror trivs i frigolit-isoleringen på taket till min ena kupa, men de verkar inte intresserade av att ta sig in till bina. Och en och annan stor stackmyra kryper då och då runt på utsidan av kuporna, det är allt.

MEN... den senaste tiden har jag hört fasansfulla historier från biodlarkollegor som fått samhällen fullständigt förintade av myror - och detta på bara några dagar. Hittills har jag förebyggt genom att tjära kupbenen av och till, och det har funkat bra så länge tjäran är kletig. Men det är den ju inte mer än ett par veckor. Därför  tog jag i dag till nästa förebyggande strategi: äggskal runt kupbenen. Det sägs fungera enligt en del biodlare.

Äggskal och tjärade kupben. Kan funka?

Vissa hävdar dock att det måsta vara skal från råa ägg. Själv kör jag blandat: skal från råa, skal från kokta. Någon övertro på denna metod har jag inte, men den kan i alla fall inte skada. Dessutom tycker jag att det blev rätt snyggt med äggskal runt kupbenen.

Att använda Myrr och andra kemiska bekämpningsmedel är helt uteslutet för min del. För det första har jag alldeles för många myror i omgivningarna - att utrota dem vore att ge sig på Mission Impossible. För det andra tycker jag inte att det känns så kul att förgifta myror. Jag gillar dem så länge de inte bits eller förstår. För det tredje så Dels är dessa typer av kemikalier inte bara skadliga för myrorna utan även för bina.

Så, så länge myrorna bara är en lätt plåga kör jag med det ekologiska artilleriet: tjära och äggskal.

Vårens första skattlådor + drönarutskärning

 

I dag har vårens första skattlådor äntligen kommit på plats. Bina övervintrade på en låda, den första maj fick de en andra yngellåda, och i dag satte jag alltså på första skattlådan på båda mina samhällen. I det ena samhället var detta nog i sista stund - bistyrkan var rejäl, det fanns massor av yngel i båda lådorna. 

Fint nybyggt vax, täckt yngel och nere till höger öppet yngel.

I det starka samhället hade bina också börjat öva på att bygga svärmceller. Dock inga som stiftats än, och nu håller jag tummarna för att de inte ska svärma. Så småningom kommer den, min första svärm, men detta är ju bara min andra vår som biodlare så jag väntar gärna ett tag till.

Pusten matas med torv och säckväv.

Samtidigt som skattlådan åkte på passade jag på att ta ut drömarramen som jag satte in i ena samhället i början av maj. Det andra samhället fick ingen drönarram då eftersom jag ville att det skulle ta sig lite i bistyrka först. Drönarramen används för att hålla förekomsten av varroa-kvalster nere. Dessa kvalster förökar sig inne i yngelcellerna och helst då i drönarceller eftersom de är rymligare. Därför kan man sätta in speciella ramar som bina bygger drönarceller på, och sedan helt sonika skära bort hela bitar med täckta yngel.

Ett litet bi söker skydd i ett ledigt hål bland täckta drönarceller. 

Har man som jag en tredelad drönarram är det bäst att skära bort en bit var sjunde dag, men jag hade missat detta mitt i alla andra tankar som flyger omkring i huvudet denna härliga vår. Så i dag blev det till att ta bort hela alltet. Det funkar bra det med, hoppas jag.

Hej då drönare, hej då kvalster!

Min treåriga dotter tog detta fina kort på mig. 
Hon älskar att plåta, kanske blir hon fotograf.