Höghusbygge

Snart ska jag och tonårsdottern åka iväg på lajv och leka med kämpar, troll, alver, orcher, häxor, knytt och annat mysko, och då gäller det att förbereda så att bina är sysselsatta medan vi är borta. Lilldottern och mannen stannar hemma, men de är måttligt intresserade av bina. I dag blev det alltså på med en ny skattlåda på det starkaste samhället, så nu har vi ett riktigt höghus! 

Den nya lådan är nummer tre från botten. De två understa är yngelrum. När man sätter på en ny skattlåda har jag lärt mig att den ska placeras som den understa av skattlådorna. Den äldsta ska vara överst. 

Vana biodlare lägger kanske märke till att handtagen sitter fram på mina lådor. Bak också givetvis, fast det inte syns på bilden. Det vanligaste är att lådorna placeras så att handtagen hamnar på sidorna, vilket innebär att ramarna löper i samma riktning som framsidan. Detta sätt att placera ramar/lådor kallas varmbygge och är vanligast. 

Jag kör istället med den placeringsmetod som kallas kallbygge, och jag gör det året om. På vintern är kallbygge extra praktiskt eftersom det motverkar kondens och andra fuktrelaterade problem. Bigubben som jag köpte mina bin av körde med kallbygge året om, så jag har fortsatt med det. Vissa tycker att det är opraktiskt om man ser till det ergonomiska, men jag har ju vant mig vid detta och det funkar bra för mig. 

Andra observanta bloggläsare ser kanske också något vitt runt kupbenen. Det är äggskal. Jag har placerat det där för att det sägs försvåra för myror att ta sig in i kupan. Jag har massor med myror på tomten, alla sorter, och hittills har mina kupor klarat sig från myrattacker.  

I mina andra kupor som står på berget intill finns det ännu mer myror, så där använder jag även kanel som jag strör ut runt kupbenen. Det sägs förvirra myrorna, och ja, även dessa kupor har skonats från myror. Så vem vet - gamla husmodersknep kanske verkligen fungerar!