I fredags, alltså för tre dagar sedan, öppnade jag mina kupor för en första vårundersökning. I en av mina tre kupor upptäckte jag att det bara fanns drönaryngel, eller så kallade puckelyngel. Inte bra. Det finns tre troliga förklaringar till detta, och om dessa kan du läsa i blogginlägget från den 23 mars.
Puckelyngel. Det syns inte så bra på bilden, men alla yngel buktar ut ordentligt och är alltså drönaryngel. Drönaren är större än arbetsbiet, därav "puckeln" I mitten till höger syns även en påbörjad visecell.
Nåväl... I går var det dags att ta tjuren vid hornen: att se om jag kunde hitta en oparad drottning i drönarsamhället och nypa henne, för att sedan slå samman drönarsamhället med min övervintrade avläggare.
Det fanns gott om bin i drönarsamhället, men om jag inte agerat hade hela samhället gått en säker död till mötes.
När jag öppnade kupan såg jag till min förvåning att bina börjat dra upp drottningceller. Minst 8 påbörjade drottningceller hittade jag, några hade till och med hunnit fyllas med vit fodersaft.
Två påbörjade drottningceller.
Bina var alltså fullt medvetna om att de saknade drottning, eller att deras eventuella drottning är en riktig odugling. Upptäckten var extra intressant eftersom jag bara två dagar tidigare inte sett spåret av några drottningceller.
Ytterligare en drottningcell, och ovanpå den ett bi med fina pollenbyxor.
I nedre delen av bilden syns yngel som ännu inte hunnit täckas.
Jag hade redan bestämt mig för att slå ihop drönarsamhället med min lilla avläggare som jag gjorde (lite för) sent i somras, men som ändå klarat vintern ganska bra. Drottningen har börjat lägga ägg och det finns redan täckt yngel hos avläggaren. Dessutom har den en prima buckfastdrottning som jag köpt av Egon Andersson på Råda bigårdar. Bistyrkan i avläggaren kan nog anses okej, kanske på gränsen till klen. Så en förstärkning är inte helt fel och då kommer ju drönarsamhället väl till pass.
Eftersom bina i drönarsamhället börjat dra upp drottningceller struntade jag i att försöka hitta en drottning och nypa henne. Kanske finns det en oparad. Kanske är det ett arbetsbi som lagt äggen som nu växt till sig i form av drönaryngel. Jag vet inte. Men eftersom det var så många drottningceller på gång kändes det som att bina längtade efter en ny drottning.
På kvällen när flygbina återvänt flyttade jag lådan med drönarsamhället och satte den ovanpå avläggaren en bit bort. Mellan lådorna lade jag tidningspapper med små hål i. För säkerhets skull satte jag också dubbla spärrgaller mellan lådorna. För om det nu skulle råka finnas en drottning hos drönarsamhället kanske hon vill slåss för sin existens. En biodlarkollega på nätet berättade att han haft drottningar som slagits mellan spärrgaller, och rådde mig därför att ha dubbla. Det bör funka, hoppas jag i alla fall.
Det blev mycket surr när drönarlådan sattes på avläggaren, men ganska snabbt lugnade sig bina och försvann in i kupan. En del flög tillbaka till drönarkupans gamla plats ett tjugotal meter bort. Där står även en annan kupa och några stackars bin försökte därför ta sig in i den, men stoppades effektivt av vaktbina. Ett och annat sent hemkommet flygbi försökte med fyllda pollenbyxor ta sig in i den kvarvarnande kupan, och det var både fascinerande och småhemskt att se hur de nekades inträde.
Så var drönarsamhället på plats ovanpå avläggaren. Nu är det bara att hålla tummarna för att avläggarens drottning Regina ska välkomnas av alla de nya bina.
I dag har vädret varit ganska dåligt och bina har hållit sig inne. Själv sitter jag och håller tummarna för att sammanslagningen lyckats. Må bina i drönarsamhället fröjdas över sin nya drottning. Jag är så klart nyfiken över hur det står till därinne, i det nya sammanslagna samhället. Men jag får sansa mig. Nu behöver de lugn och ro. Själv får jag fantisera, tråda ramar och börja planera för sommarens nya avläggare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar