Vårundersökning 2012

I går eftermiddag steg temperaturen till över 12 grader och jag tog mig för att göra en första snabb undersökning i mina tre samhällen. Som jag längtat! I höstas var två av dessa samhällen normalstarka. Det tredje var en sen avläggare som jag gjorde mitt bästa för att få övervintringsduglig. Eftersom denna vinter var min första som biodlare har jag förstås undrat över hur bina klarat sig därinne i kuporna.

I det första samhället jag öppnade, Drottning Wendela den andres, var allt frid och fröjd. Massor av bin, och snälla var de.

Rejält med bin när jag öppnade hos Wendela II, härligt!

Denna kupa har ingen nätbotten, så för att skapa en bättre

ventilation övervintrade jag med en tom HLS-låda underst.

Detta samhälle var viselöst (det vill säga saknade drottning) en tid förra sommaren, och bina drog själva upp den nya drottningen som vi gett namnet Wendela den andre. Hennes mamma kom från Råda bigårdar i Mölnlycke, och just i Mölnlycke gick jag på folkhögskolan Wendelsberg för över 15 år sedan. Därav Wendela-namnet på drottningarna.

Nåväl, i detta samhälle fanns redan täckt yngel, och för första gången fick jag också se Wendela den andre. Så gul och vacker vandrade hon fram över en ram.

Titta så fin hon är, Wendela den andre!

Just denna drottning är fortfarande omärkt eftersom vi aldrig lyckades få syn på henne förra sommaren. Men hon ska märkas med en vit prick (förra årets färg) så småningom, kanske nästa gång jag går igenom samhället med hjälp av tonårsdottern. Jag vill helst att vi ska vara två när vi gör det så vi kan hjälpas åt. Men det får nog dröja ett tag, för efter denna första vårkoll får denna kupa vara ifred ett tag. De hade kvar mat lite här och var, men jag satte också ner en full täckt ram med foder från ett annat samhälle "just in case". Och kanske sätter jag ner en ram med sparad ljunghonung om två veckor när yngelsättningen kommit lite längre.

Gott om foder kvar. Undrar vad de fyra bina i mitten konfererar om...

Dagens andra inspektion blev hos avläggaren. Yngelsättningen var igång, om än sparsamt. På nätbotten låg en till två centimeter med döda bin som jag fick rensa bort. I de andra samhällena hade bina städat själva och det var superrent på bottnarna, men här var det som sagt tjockt med döda bin på botten.

Bistyrkan var ganska klen, men så var detta också en sent tillverkad avläggare och vi invintrade den lite på vinst och förlust. Drottningen levde dock och verkade vara vid god vigör. Det är så konstigt, varje gång jag ser en drottning blir jag så glad och lycklig.

I avläggarsamhället fanns det massor av foder kvar. Men trots det hittade jag en samling bin som dött av svält. De satt i en klump i den yttersta ramen. Det var intressant att se med egna ögon att bin kan svälta trots att kupan är full av mat. Jag har bara läst om det i böcker tidigare. Lyckligtvis var det inte mängder av bin som gått detta öde till mötes, kanske bara ett hundratal.

Bin som sitter inkrupna i tomma celler. De har dött av svält.

Ovanpå dessa stackare satt ytterligare ett lager av döda bin,

men dem borstade jag bort precis innan denna bilden togs.

Så blev det dags att inspektera den tredje kupan. Bina i denna kupa har betett sig lite konstigt i vår. När jag gått förbi har hela kupan börjat surra högt bara av mina fotsteg. Jag har misstänkt att något inte är riktigt som det ska, detta trots att bina varit ute och flugit i en hel månad. Ett märkligt tecken som jag sett är att det flera gånger funnits drönare på flusterbrädan. Levande drönare alltså. "Det borde nog inte finnas så många drönare så här tidigt på våren", har jag tänkt...

När jag öppnade kupan var bina väldigt stirriga. Många flög upp, en hel svärm kändes det som. Och vid inspektion av ramarna kunde jag konstatera följande: yngel, javisst. Men bara puckelyngel, det vill säga drönaryngel.

Den som kan lite om biodling anar vad problemet är. För er som inte är insatta i denna märkliga syssla kan jag berätta att drönare, det vill säga bin av hankön, kommer till ur obefruktade ägg. För att ett bi ska bli av honkön, och utvecklas antingen till ett arbetarbi eller en drottning, krävs det att ägget är befruktat.

En drottning som är parad lägger både befruktade och obefruktade ägg, så att det blir en bra balans mellan drönare (hanar) och arbetarbin (honor). Om det BARA finns drönaryngel är något fel. Antingen så är det en gammal drottning som helt enkelt fått slut på sperma och därför bara kan lägga obefruktade ägg. En sådan kallas på biodlarspråk för drönarmor.

Alternativ två är att det är en oparad drottning som lagt äggen. Och det tredje alternativet är att samhället saknar en drottning och att ett eller flera arbetsbin istället börjat lägga ägg. Som då naturligtvis är obefruktade och blir till drönare.

Efter mycket funderande har jag kommit fram till att det i mitt fall antagligen rör sig om en oparad ungdrottning. Att den gamla drottningen Evita av någon anledning försvunnit under hösten. Vi har i ärlighetens namn inte sett till henne sedan i slutet av juli förra året. I början av augusti hittades en svärm någon kilometer från oss. Men eftersom jag under hela augusti haft både ägg och yngel i kuporna utgick jag från att svärmen inte kom från oss. Nu vet jag inte längre. Kan Evita ha svärmat och lämnat kvar en ungdrotting som inte hann paras? Kanske...

Återstår nu att fatta beslut om vad jag ska göra åt problemet. Jag kan inte under några omständigheter låta "drönarsamhället" vara, för då går hela samhället under. Så på något vis kommer jag att slå ihop detta samhälle med avläggaren. Den sistnämnda var ju ganska klen och kan behöva en förstärkning. Så nu håller jag som bäst på att fundera över hur jag ska göra sammanslagnigen på bästa sätt. Jag vill ju helst inte riskera den fina drottning Regina i avläggaren.

I mitt funderande tar jag hjälp av biodlarkollegor på forumet Alternativ.nu. Ett toppenforum om allt som har med självhushållning att göra, och som har en synnerligen vital diskussionsavdelning för biodling.

Så snart vädret tillåter ska jag gå igenom drönarsamhället igen och se om jag hittar en oparad drottning. Gör jag det ska jag "nypa" henne. Ytterligare en biodlarterm som helt enkelt betyder ha ihjäl henne. Efter det kan jag slå ihop samhället med avläggaren. Hittar jag inte henne så återstår mer raffinerade metoder, men det återkommer jag till i så fall.

Som jag skrivit tidigare - varje dag i bigården bjuder på nya upptäckter. Nu väntar en härlig vår och sommar!